Träff 1 Berättarmagi

Ingång till Berättarmagi; genom portalen och välja en sagofigur som ett lösenord. Samlas i gläntan/sagoskogen och lyssna på alla ljuden – inre bilder. Några berättar högt.

Runda med talsten: Säga sitt namn och den sagofigur som var och en valde.

Ramsa med rörelse
I sagans skog där snurrar sagans slända/i sagans skog kan allting hända/och nästan allting händer också där

Lek Sagokull. Den som kullar är en häxa och de andra är troll. Blir man kullad är man
förstenad och man räddas när någon står framför en och säger en sagofigur.

Rollsaga Bortbytingen av Selma Lagerlöf

Sagans dramaturgi – röda tråden, lösa problemet kopplat till Bortbytingen.

Magiska föremål, i sina sagogrupper hitta på varför tre föremål är magiska – berätta för de andra grupperna.

Gå igenom rollerna; Hjälte/hjältinna, hjälpare, ond och lotta ut i sagogrupperna

Gemensamt avslut. Ligga i sagogläntan och lyssna till musiken som förstenade, knack på axeln och gå ut baklänges

Under träff 1 arbetar eleverna med målen i Svenska åk 1 – 3 i Lgr 11:

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Vi lär oss sagoramsan av Lennart Hellsing. Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen både berättas och dramatiseras. Eleverna får sätta sig in i karaktärernas upplevelser och erfarenheter.
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

I Bortbytingen dockar detta mål i sin helhet in både i själva den dramatiserade sagan och reflektionerna efteråt. När eleverna berättar om de magiska föremålen uppfylls också i varierande utsträckning dessa mål.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Dramatiseringen av Bortbytingen speglar detta.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Detta blir tydligt i Bortbytingen. Under passet i sin helhet läggs tonvikten på detta, i t.ex. instruktioner till de olika momenten, när eleverna ska lockas in i sagovärlden, i sagoramsans rytmiska läsning där kroppsrörelserna förstärker texten.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Vi pratar om sagans dramaturgi och om den röda tråden. Vi går också igenom arketyperna i en saga och vilken roll de har i praktiken.

Under träff 1 arbetar eleverna med målen i Berättarmagi

Språkutveckling – berättandet i fokus

Inre bilder/ visualiseringar: Inre bilder och visualiseringar blir ingångar till den egna fantasin och skapandet/ berättandet. Genom att berätta om sina inre bilder högt och lyssna på varandra förstärks den inre upplevelsen och den blir en del av gruppens gemensamma upplevelser.

Vi gör detta genom att eleverna får lyssna på suggestiv sagomusik och öppna sig för inre bilder. Genom muntligt berättande, både i ”sagogläntan” kring föremålen, genom dramatiseringen av Bortbytingen.

Ha sig själv som utgångspunkt: Eleverna utgår och hämtar inspiration från sin egen fantasi och sina erfarenheter. Detta förstärker motivationen och engagemanget eftersom det utgår från den egna lusten och drömmarna.

Eleverna gör det när de går genom portalen och säger/visar sina lösenord, i rundorna när alla får sin talsten

Ha berättande i kroppen: Berättande blir i realtid, en upplevelse som man själv skapar och kan påverka. Upplevelsen av språket blir grundad och ”förkroppsligad” (rytm, rörelser, sinnen). Allt detta tillsammans med mötet med andra förstärker ingången till det egna skapandet och berättandet.

Eleverna får göra detta med ramsan och sagokullen

Kraften i spontanitet: Stärka tilliten och ge metoder för att kunna ta vara på sin spontanitet som en ingång till de egna idéerna, skapande, fantasi. Att lära känna sin egen kreativitet.

Eleverna gör detta med magiska föremål.

Sagans som litterär form och skrivprocess. Sagans värld har lätt att för att engagera och man kan hitta sin egen ingång. Ge en erfarenhet av att vara med i en hel skapandeprocess, från en ide till en färdig produkt.

Eleverna introduceras till sagans dramaturgi genom dramatiseringen av Bortbytingen och genomgång av ”röda tråden” efteråt.

Livsfrågor

Vi är i det magiska, lustfyllda och kittlande som finns i sagans värld. Kollektiva mönster och teman som handlar om livsfrågor och en djup kollektiv visdom. Roller och arketyper utkristalliseras. Frågor om ont och gott. Vad är det att vara människa? Att förmedla hopp, förstå tillvaron och närma sig de existentiella frågorna.

Vi når dit genom att vi bygger en miljö som upplevs genom våra sinnen. Eleverna är i det. De upplever musiken, ljuden – det suggestiva. Ser sagoskogen med förunderliga föremål blandat med naturens egna skatter. De gör rörelser, säger ramsor och lösenord. Ritualerna blir en tydlig övergång från den vanliga skolan till en ”annan dimension”. De blir berörda och därmed engagerade på djupet.

Självbild/självförtroende
Projektet ger eleverna nya erfarenheter och upplevelser som kan förändra synen på den egna självbilden. Att ha gjort något som man kanske inte tidigare vågade eller kände till. Detta leder till en stolthet och självförtroende; ”Jag kan”. Man kan se möjligheter vidare i liver ”Jag är en sådan som kan skriva en bok, göra en film”.

Eleverna får smaka på detta när de säger sina lösenord, möter karaktärerna i Bortbytingen, hittar på magiska föremål och tilldelas sin roll i sagan

Gruppdynamik

Klassen/gruppen får vara med om en gemensam upplevelse under relativt långt tid. De har ett äventyr tillsammans. Det ger chans att stärka gemenskapen. Eleverna får chans att prova nya roller och visa sig på nya sätt inför varandra. En skapande lång arbetsprocess tillsammans.

Äventyret har börjat och första steget i den skapande arbetsprocessen introducerats.

Träff 2 Berättarmagi

Ingång till Berättarmagi; genom portalen, visa en liten rörelse och säg rollen i sagan (ond, hjälpare, hjälte/hjältinna) Samlas i gläntan/sagoskogen och lyssna på alla ljuden – inre bilder. Några berättar högt.

Runda med talsten: Säga sitt namn och rollen i sagan

Ramsa med rörelse
I sagans skog där snurrar sagans slända/i sagans skog kan allting hända/och nästan allting händer också här

Lek Sagokull. Den som kullar är en häxa och de andra troll. Blir man kullad är man
förstenad och man räddas när någon står framför en och säger en sagofigur.

Bejaka två och två: Dramalek där man säger ja till varandras idéer och också tillsammans gör det den andra föreslagit

Statysaga- Trollkarlens födelsedag: Gruppvis bilda statyer utifrån uppgifter i en saga som berättas

Dramasaga: En dramatisering där man steg för steg blir sin sagofigur

Karaktärslapp: Skriva om den sagofigur man väljer att bli utifrån frågor

Berätta om sin sagofigur: Presentation i sin sagogrupp

Intriger: Dra lott med intriger och bestämma två magiska föremål som ska vara med i sagan

Gemensamt avslut. Ligga i sagogläntan och lyssna till musiken som förstenade, knack på axeln och gå ut baklänges

Under träff 2 arbetar eleverna med målen i Svenska åk 1 – 3 i Lgr 11:

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Vi lär oss sagoramsan av Lennart Hellsing. Texter i form av sagor som gestaltas i statysagan och dramasagan. Eleverna får sätta sig in i karaktärernas upplevelser och erfarenheter.

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

I dramasagan, statysagan och dramaleken passar denna målbeskrivning in.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Dramasagan och statysagan speglar detta men också i hög grad dramaleken där eleverna bejakar varandras idéer.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Detta blir tydligt i såväl dramasagan som statysagan. Under passet i sin helhet läggs tonvikten på detta, i t.ex. instruktioner till de olika momenten, när eleverna ska lockas in i sagovärlden, i sagoramsans rytmiska läsning där kroppsrörelserna förstärker texten.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Vi pratar om sagans dramaturgi och huvudintriger. Eleverna skriver om sina sagofigurer; både till utseendet och de inre egenskaperna.

Under träff 2 arbetar eleverna med målen i Berättarmagi

Språkutveckling – berättandet i fokus

Vi gör detta genom att eleverna får lyssna på suggestiv sagomusik och öppna sig för inre bilder. Genom muntligt berättande; statysagan och när eleverna gör dramasagan och blir sin karaktär

Ha sig själv som utgångspunkt: Eleverna utgår och hämtar inspiration från sin egen fantasi och sina erfarenheter. Detta förstärker motivationen och engagemanget eftersom det utgår från den egna lusten och drömmarna.

Eleverna gör detta när de kommer på vilken sagofigur de vill vara och utvecklar den genom skrivande av karaktärslapp.
Ha berättande i kroppen: Berättande blir i realtid, en upplevelse som man själv skapar och kan påverka. Upplevelsen av språket blir grundad och ”förkroppsligad” (rytm, rörelser, sinnen). Allt detta tillsammans med mötet med andra förstärker ingången till det egna skapandet och berättandet.

Eleverna får göra detta med ramsan, sagokullen, statysagan när de med sina kroppar gestaltar ord och genom dramasagan när de med kroppens hjälp formar sin egen karaktär.

Kraften i spontanitet: Stärka tilliten och ge metoder för att kunna ta vara på sin spontanitet som en ingång till de egna idéerna, skapande, fantasi. Att lära känna sin egen kreativitet.

Eleverna gör detta i improvisationsövningen Bejaka, i statysagan och dramasagan.

Eleverna börjar med personbeskrivningar av sagoväsen när de skriver om sin sagofigur och får huvudintrigen till den saga som de i gruppen ska skapa.

Livsfrågor

Självbild/självförtroende
Projektet ger eleverna nya erfarenheter och upplevelser som kan förändra synen på den egna självbilden. Att ha gjort något som man kanske inte tidigare vågade eller kände till. Detta leder till en stolthet och självförtroende; ”Jag kan”. Man kan se möjligheter vidare i liver ”Jag är en sådan som kan skriva en bok, göra en film”.

Eleverna får chans att skapa en egen sagokaraktär kanske med egenskaper vilka kan vara nya och utvecklande för dem själva. I grupparbeten såsom statysagan ges utrymme att ta för sig och visa sig för varandra.

Gruppdynamik

Eleverna övar på samarbete i Bejakaövningen. Gruppkänslan kan stärkas när sagoprocessen går vidare genom att huvudintrigerna lottas ut.

Träff 3 Berättarmagi

Ingång till Berättarmagi; genom portalen, säg vem du är i sagan och gör en rörelse. Samlas i gläntan/sagoskogen och lyssna på alla ljuden – inre bilder. Några berättar högt.

Runda med talsten: Säga vem man är i sagan

Ramsa med rörelse
I sagans skog där snurrar sagans slända/i sagans skog kan allting hända/och nästan allting händer också här

Bejaka två och två som din sagofigur: Dramalek där man säger ja till varandras idéer och också tillsammans gör det den andra föreslagit

Dela in i de fem grupperna, röstövningar som sin sagofigur ”Jag är glad.” ”Jag är arg.” ”Jag är ledsen.” ”Jag känner mig modig.” ”Jag känner mig rädd.”

Öva i smågrupper och uppspel: Röstteater. Vi läser igenom sagan och de lyssnar, gestaltar allt eftersom. Vi tar ev. frågetecken. Sedan övar vi och vid valda ställen där det inte är repliker får de improvisera. Efter detta får de andra ställa frågor.

Gemensamt avslut. Ligga i sagogläntan och lyssna till musiken som förstenade, knack på axeln och gå ut baklänges

I det här projektet arbetar eleverna med målen i Svenska åk 1 – 3 i Lgr 11:

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Vi lär oss sagoramsan av Lennart Hellsing. (Eleverna får med hjälp av sina egna skrivna berättelser sätta sig in i sagofigurernas upplevelser och erfarenheter.)

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

I dramasagan passar denna målbeskrivning in, likaså i röstövningarna.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Dramaleken speglar detta när eleverna bejakar varandras idéer, likaså blir detta tydligt under dramatisering av sagorna.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Detta blir tydligt i dramalek och röstövningar som sin sagofigur samt i dramatisering av sagorna. Under passet i sin helhet läggs tonvikten på detta, i t.ex. instruktioner till de olika momenten, när eleverna ska lockas in i sagovärlden, i sagoramsans rytmiska läsning där kroppsrörelserna förstärker texten.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Detta blir tydligt när vi går igenom utkasten till sagorna och eleverna får förtydliga oklarheter i inledning, händelseförlopp och avslutning samt utveckla karaktärsbeskrivningar.

Under träff 3 arbetar eleverna med målen i Berättarmagi

Språkutveckling – berättandet i fokus

Vi gör detta genom att eleverna får lyssna på suggestiv sagomusik och öppna sig för inre bilder.

Eleverna får göra detta med ramsan, när de med rösten undersöker sin sagofigur och när de spelar upp/dramatiserar sin sagofigur.

Kraften i spontanitet: Stärka tilliten och ge metoder för att kunna ta vara på sin spontanitet som en ingång till de egna idéerna, skapande, fantasi. Att lära känna sin egen kreativitet.

Eleverna gör detta i improvisationsövningen Bejaka och i gestaltningen av sin saga

Sagans som litterär form och skrivprocess. Sagans värld har lätt för att engagera och man kan hitta sin egen ingång. Ge en erfarenhet av att vara med i en hel skapandeprocess, från en ide till en färdig produkt.

Sagan blir förståelig på ett annat plan när den dramatiseras inför de andra i grupperna. Den blir mer konkret och förståelig, både utifrån sagans händelseförlopp och karaktärernas agerande.

Livsfrågor

Självbild/självförtroende
Projektet ger eleverna nya erfarenheter och upplevelser som kan förändra synen på den egna självbilden. Att ha gjort något som man kanske inte tidigare vågade eller kände till. Detta leder till en stolthet och självförtroende; ”Jag kan”. Man kan se möjligheter vidare i livet” Jag är en sådan som kan skriva en bok, göra en film”.

Eleverna får använda sina röster på kanske nya sätt och ta plats i gruppen på så sätt. De får också chans att visa sig i gestaltningen av sagan.

Gruppdynamik

Eleverna övar på samarbete i Bejakaövningen. Gruppkänslan kan stärkas när eleverna övar inför uppspelet av sina sagor och även spelar upp den inför sina klasskarmater.